Hundar jag haft

Min första egna hund köpte jag 1978 och det var en groenendael som hett Femandos Vilde. Han är en av mina stora läromästare här i livet när det gäller hund. Efter mycket slit, många tårar och även mycket glädje så blev han hösten 1983 Svensk Lydnadschampion. Uppflyttad från appell rapport blev han också. Han blev 7 år gammal, fick problem med ett framben som aldrig ville bli bra.
SLCH Femandos Vilde och jag 1983
Nästa hund var en tervuerense som hette Azonas Sarek. Född :1983 Med han så kom jag lite längre, för han var ju dessutom vacker. SLCH och SUCH blev hans titlar. Det var en hund som verkligen älskade och litade på mig. I brukset så tävlade vi spår och han blev uppflyttad till högre klass. En ryggskada efter sen han hade blivit påkörd av en bil gjorde att han inte blev mer än 6 år gammal. Då hade han varit på behandling hos kiropraktor i 4 års tid. Och det var nog han som gav Sarek dom 4 år som han ändå fick efter påkörningen. Den största meriten som vi fick tillsammans är för mig att vi körde Fäboddraget 1986. Det är jag väldigt stolt över och Sarek var helt fantastisk, drog mig uppför backarna och bromsade ner. Han visste hur man gjorde för att hushålla på krafterna och det beundrade jag honom väldigt för.
Kjell, Sarek och Caroline sommaren - 84

Min första kelpie fick jag 1986. Det var Evallens Chocolate Madam. Född: dec-83. Den andra stora läromästaren. Hon var det mest intelligenta som gick på fyra ben, men tyvärr så hade hon också väldigt stor egen vilja. Så en stor del av vår tid bestod av viljornas krig. Jag tog först hem Madam för att hon skulle få bruksmeriterna för utställningchampionatet. Hon var då 2 1/2 år gammal. För besväret så skulle jag få en valp. Det slutade med att hon blev kvar hos mig och den första ägaren fick ta en valpkull på henne. Hennes meriter blev SUCH SLCH IntUCH och SBCH i rapport och spår. Hon var dessutom godkänd högre klass sök. Hon är också stamtik till Cefeus kennel och mamma till M,N och O kullen.

Madam har också tilldelats SKK:s Bruksavelspris.

 
Sommaren - 89 då
S&IntUCH SLCH
 Evallens Chocolate Madam också fick titeln SBCH.

Den 28 januari 1989 föddes Cefeus första kull. Däribland också Cefeus Manya "Mixa". Jag hade sålt alla valparna och det var heller inte meningen att jag skulle behålla nån. När valparna var 3 veckor så var jag tvungen att avliva Sarek, då sa hans rygg stopp. Vilket betydde att jag bara hade Madam kvar. Mixa var den fegaste valpen i hela kullen, och absolut inte någon som jag skulle kunna tänka mig att behålla. Men jag saknade valparna oerhört mycket sen dom hade försvunnit och när jag redan efter en vecka fick tillbaka Mixa så blev hon kvar. Tillsammans med Sarek så var hon den som älskade mig mest. Litade på mig i alla lägen och var helt underbar att arbeta med. Hon älskade att arbeta och ställde upp på allt. Vid 2 1/2 års ålder var hon SLCH, S(elit)LCH, SBCH i sök och rapport. cert i spår. 1991 så vann hon dessutom SM i rapport. Det var så kul, speciellt när alla skrattade om att den lilla hunden med dom korta benen skulle tävla i rapport SM. 1992 så var hon kvalificerad till SM i både rapport och spår, och då så var hon inte ens bch i spår. Vid den tidpunkten så hade jag flyttat till Norge och hade tyvärr ingen möjlighet att åka. Då hade jag också tappat gnistan för att tävla, vilket gjorde att Jerker Linnerborg fick ta över Mixa. Jag hade inte hjärta att ta bort henne från det liv som hon älskade. Mixa är mor åt P,R och C-kullen. Vid 10 års ålder fick Mixa flytta hem till mig igen och här bodde hon tills hon dog 14 år och 4 månader gammal

 

När Jerker övertog Mixa så tog jag hand om Cefeus Nyx, född: 1990. Vi tävlade lite lydnad och hon har 1 första pris i lydnadsklass elit. Dessutom så blev hon i Norge 1992 uppfl. till högre klass rapport. Sen så har hon inte behövt tävla mer. Och inte har hon varit ledsen för det. Nyx är en ganska bekväm hund som älskar livet. Kan man leva sitt liv som Nyx lever sitt då har man det bra. Att bara ta för givet att alla älskar henne. Och skulle dom mot förmodan inte göra det så är det ju dom som det är synd om. Nyx är också väldigt vacker och nu sedan jag flyttat tillbaka till Sverige igen så har hon blivit SUCH. Hon är också mor åt Q,S,T och U-kullen. Nyx dog efter en olyckshändelse när hon var 11 år gammal.
Ur S- kullen så behöll jag Cefeus Skylla. Tyvärr kan jag inte säga annat än att vi två aldrig kom riktigt bra överens. Om det beror på hennes temperament eller att hon var sjuk långt innan jag såg det vet jag inte. Nu efteråt så tror jag inte att hon var riktigt frisk även om jag bara ville blunda för det. Sommaren 1998, så fick hon epilepsi anfall och dom var så allvarliga och svåra så vi avlivade henne samma dag. Ändå så tror jag nog att hon var med mig i över en månad efter sen hon hade dött och det var en märklig känsla.